Glasklart party!

Förra veckan var kära mor & far med mig i stugan och hjälpte mig sätta upp en inglasning.

Det blir så fint, så småningom när det blir klart. Men framförallt så går det att sitta ute lite längre in på hösten och man är lite mer skyddad mot alla blodsugande småjäklar tidigare under sommaren. Inte för att jag är mest drabbad, men jag har ibland gäster som klagar på de små marodörerna. Jag smakar tydligen inte godast, utan de föredrar betydligt sötare blod, tack och lov. Jag pratar om alla mygg och knott som är en del av vårt norrländska klimat.

Resten av gavelspetsen ska också åtgärdas, men jag har inte råd nu utan det får bli först till våren. Glaset sitter iaf uppe nu och jag har städat upp ute inför vintern. Det känns alltid lika vemodigt så här på hösten, fast jag är ute i stugan hela året. Jag skulle gärna kunna tänka mig bo där om jag hade vatten året runt. Det är lite bökigt att duscha och tvätta om man inte har något vatten på vintern.
Tänk så bortskämd man är. Gårdagens kvinnor fick minsann hacka upp en isvak och tvätta kläderna i. Tack och lov är jag född under rätt decennium. Tvättmaskinernas era.

Helgen som gått har jag & mina vänner firat en kompis som fyllt jämt. Vi hade ett sjutusan till party och jag hade jätteskoj! Kom hem sent på natten, framåt småtimmarna och vaknade sent söndagmorgon (läs förmiddag) och var seg hela dagen igår med. Jag kan bara konstatera att jag ingen ungdom är längre, *suck* kroppen säger helt enkelt ifrån nuförtiden.

Tur det är långt mellan kalasen, en annan skulle inte orka hålla på som förut.
Om det betyder att jag blivit tant, så är jag mer än gärna tant :)

Höst och Revykickoff.

Vi har haft kickoff med Revyn i helgen som varit. I lördags var vi ute i en stuga som vi hyrt strax utanför samhället och hade improvisationsövningar, brainstorming och bara kul. Det var jätteroligt att träffas allihop igen. Helt jäkla galet gäng, jag skrattade så tårarna rann!

Senare på kvällen åt vi gott tillsammans och några badade hot-tube till långt fram på småtimmarna. Det blir förhoppningsvis ett bra år. Vi har alltid så roligt tillsammans.

På söndagen tog jag en promenad ute i skogen vid stugan. Jag plockar tyvärr inte svamp, men skulle gärna göra det om jag bara visste vilka som man kan äta. Plockar däremot murklor när jag hittar, för dom har jag lärt mig hur man gör i ordning. Jättegott!
Tycker dock att svampar är så vackra så jag tog lite bilder.

Det doftade gott ute i skogen och solen sken från en klarblå himmel.
Det var ljuvligt, en alldeles underbar höstdag ute.

Oväntat besök

Jag vet inte om det är jag eller min katt som lockade, men vi fick oväntat besök i stugan för ett tag sedan. Senast när jag och Smulan var där så satt jag i godan ro i soffan runt midnatt och var precis på väg i säng när hon började bete sig väldigt underligt. Svansen var tjock som en borste och hon smög runt i gardinerna vid fönstren och nästan morrade lågt och hotfullt långt nere i magen medan hon stirrade ut genom rutorna. Jag visste att vi var helt ensamma på hela området och det var kolsvart utanför. Lite otäckt var det allt och jag kände att håren i nacken reste sig på mig, medan jag själv försökte se vad det var som gjorde henne så uppskrämd. Jag smög runt och stirrade ut genom rutorna tills det nästan sved i ögonen.

Inte såg jag något skrämmande.... jag såg ingenting.

Plötsligt hörde jag ett ljud på bron, det lät som om någon klev upp på bron och jag kände hur hjärtat började dunka som en hammare i bröstet på mig. En yxmördare.... hjälp! Jag är ensam mitt ute i skogen med bara en katt som skydd.... Shit!

Sen hör jag någon skrika precis utanför dörren! .... Jag bajsade nästan på mig, så rädd blev jag....

Smulan blev galen och skrek rakt ut! Om ni någon gång har hört en katt skrika så vet ni precis vilket ljud jag menar... Hon var ju lika rädd som jag... Lysande, stor hjälp hon var då.

Vad göra? Tja... till slut var jag ju tvungen att försiktigt glänta på dörren och titta efter vad det var som lät.... Smulan stack och gömde sig.... Tack för den du, tänkte jag och slog upp dörren.


Precis utanför satt det en mager stackare.... en katt! Gissa om jag blev lättad. Det var ingen yxmördare. Vilken tur...phu!

Katten, för övrigt något Rex-katt-liknande, klev glatt in i stugan precis som om det var den naturligaste sak i världen att hälsa på folk mitt i natten.
Vid det här laget hade Smulan vågat sig fram igen och stirrade stint sin fiende i ögonen, ilsket fräsande, i Tudorställning bara för att verkligen visa att hon menade allvar.
Det bekom inte denna katiga kattherre, det minsta. Han gick husesyn medan både jag och min katt följde honom hack i häl och undrade över de friheter han tog sig. Han försåg sig med både mat och vatten ur Smulans skålar på golvet vid järnspisen. Hon stirrade på mig som om hon ville se om jag verkligen tolererade ett sådant ohyfs.

När han ätit sig mätt, hoppade han upp i vilfåtöljen, rullade ihop sig och la sig tillrätta på Smulans favvoplats. Jag trodde min katt skulle få frispel. Hon formligen skrek "Släng ut han!" medan hon ömsom blängde argt på mig, ömsom på inkräktaren. Det bekom inte heller honom det minsta, utan han somnade mätt och belåten.

Vid det laget var jag trött på allvar, så jag gick också och la mig. Resten av natten satt Smulan vid dörren in till mitt sovrum och vaktade mig medan jag försökte sova. Det var inte det lättaste. Så fort vår besökare bara rörde på sig, skrek Smulan rakt ut och skjöt rygg medan hon fräste. Det var världens kalabalik och jag fick inte många timmars sammanhängade sömn. Till sist klev jag upp, så otroligt trött på hela cirkusen. Vid det laget hade det ljusnat och vår besökare sträckte nyvaket på sig. Han hoppade ner från sin sovplats, åt frukost och gick sedan mot dörren. Jag öppnade och han gick ut på bron och drog sedan iväg genom skogen mot grannens stuga en bit bort.

Smulan stack ut huvudet genom dörrspringan och stirrade efter honom för att se att han verkligen gav sig av. Sen tittade hon upp på mig som för att säga: - "Visst var det tur Matte, att jag skrämde iväg honom."

Hon gillade verkligen inte vårt oväntade besök.

Så gissa om hon blev sur när jag igår kom hem med en liten krabat som någon lämnat in på Polisstationen här i stan. Där kunde den inte stanna så den fick följa med mig hem tills (om) ägarna skulle höra av sig.

Denna gång var det en söt liten kattfröken, fullkletad med olja som kom på besök. Väl hemma hos mig kände hon sig antagligen hemmastadd och började leka med Smulans leksaker. Min katt var stensur och försökte skrämma kattungen med ett ilsket fräsande så fort den kom för nära. Efter ett nödvändigt bad, satt den så näpet mitt på köksbordet och slickade sig torr. Än en gång trodde jag att min katt skulle få ett frispel. Hon var riktigt otrevlig och fräste så fort hon bara såg den lilla. Tur att ägaren hörde av sig och kom och hämtade den, annars hade väl min katt tagit sitt pick-och-pack och flyttat hemifrån.
Nu har jag ju en katt, min älskade go-kisse, men nog var hon söt, den lilla.

Nåja lugnet är återställt och min katt har förlåtit mig.
Jag tror då det i alla fall.....för hon bor kvar.

Sov gott!

Snyggaste cow & girl!

Var på koutställning i går. Min yngsta dotter som är "piga" på en bondgård, när hon inte går skola, ställde ut en kossa och det gick väldigt bra för henne. Kossan vann sin klass och dottern blev utsedd till bästa Handler (koförare) Hon (dotra alltså) stod där så lugn, trygg och säker på hand med sin söta ko. Mitt hjärta svämmade över av kärlek till min duktiga dotter.
Och jag kan förmodligen titulera mig som VÄLDIGT STOLT mor! Grattis gumman, det är du värd!

Min egen bild

Mera stugliv..

Är ordentligt förkyld. Snuvig & täppt i däsan som en gnu och kände för lite miljöombyte, så jag packade in katten i bilen tillsammans med lite mat för några dagar och drog som ett skållat troll. Ahhh......ljuvligt!!!

I två dagar har jag pysslat på med att måla och tapetserat klart, hängt upp lite småprylar och allmänt bara mått gott. Jag blev så nöjd med den nya tapeten och färgen på panelen och funderar nu på att fortsätta med resten av stugan med. Vilfåtöljen i vitt från IKEA är underbar att krypa upp i tillsammans med en god bok eller en stickning. Blir man trött, somnar man gott bland kuddarna och filtarna en stund.

Var tvungen att åka hem idag fredag eftersom jag ska jobba i natt. Har dessutom bokat en tid i tvättstugan i eftermiddag, så jag fick snällt packa ihop och åka hem till stan igen.

Tiden går så fort så här på hösten och jag vill försöka hinna vara i stugan så mycket jag bara kan innan jag skall ställa kallt inför vintern.

Mera bilder...

.
Köket

Nu blir det andra bullar.

Bakade ett lass bullar i kväll. Det luktar härligt nybakat lång väg. Min systers barn är hos mig i kväll eftersom hon jobbar. Jag var ändå bara hemma själv med katten och hade inget speciellt för mig, så det var roligt med lite barnbesök. Det passade bra med bullfest.

Gångna helgens mässa bjöd på det mesta man bara kan önska sig. Den hade allt! Jag har en låång önskelista till tomten med mig hem från vår kungliga huvudstad. Formexmässan gjorde nog ingen besviken i år heller.
Herrejisses vad jag har ont i fötterna. Vi har säkert gått flera mil bara det vi irrat runt mellan alla montrar. Det var mycket "Åååh, vad snyggt!!!" & "...nämen titta här då"

Såg så mycket som lätt skulle kunna trivas förträffligt hemma hos mig.

"VILL HA= BEHÖVER!!!"

Dessvärre hade jag ingen kamera med mig.... fy mig!!!

Jag gjorde det stora misstaget att lämna den hemma, eftersom jag tänkte att jag ändå inget skulle kunna handla.

Och jag kan bara säga; BIG MISTAKE !

Hur kunde jag bara vara så dum? Hur tänkte jag?

Jag hade lätt kunnat fylla HELA minneskortet med underbara bilder på allt äckligt snyggt som fanns. Jag får i stället hänvisa alla nyfikna till Handplockats blogg, som klokt nog hade sin kamera med sig. Om ni inte istället vill vänta tills allt finns att handla i butiken.

Ett är då säkert: Jag kommer att hänga på låset!