Fick en mysig award av vännen
Synne, med följande motivering:
"Far vidare till en Småstad. Där finner man en otroligt stark tjej. Som aldrig ger upp. Du är värd den här och lite till."
Tack vännen, du anar inte vad det värmer.... :)
Det är meningen att jag ska skicka den vidare till andra bloggare. Jag kan inte välja ut någon av alla de som lämnat goa kommentarer, så jag lämnar den till er som skrivit så fint hos mig. Tack!

Det har varit ett minst sagt tufft och omtumlande år, på många sätt. Sedan förra julen har kriser och totala sammanbrott avlöst varandra. Just när jag började ana ljuset i tunneln och trodde att jag kunde lägga allt bakom mig, så kommer nästa. Till slut stod jag inför en total härdsmälta, känslomässigt sett för min egen del och jag trodde att jag inte skulle orka mer. Så har det varit hela hösten. Men nu har kroppen sagt ifrån. Mitt imunförsvar har pajjat ihop och jag har åkt på en ny infektion. Käkar värktabletter och sover mest. Önskar att det äntligen ska vara över och att jag ska vara igenom och kunna börja leva så smått igen...
Jag gläds åt små saker, försöker se det stora i det lilla och glädjas åt vad jag lärt mig.
Änglar finns och kommer tills ens hjälp när man minst av allt väntar sig det.
Och som min livscoach, som gått igenom så mycket, säger;
"Vi har förbrukat våran otur nu Verro, nu är det vår tur att få tur i livet!"
Jag vet att det finns något bättre som bara väntar på mig.
Jag har fått en ny chans och tänker ta den
Visst är jag väl värd det?