Januari

De nya fantastiska 3-glasfönsterna är ju som bekant på plats. Dom kunde inte kommit lägligare. Lagomt till januarikylan och kung Bore kopplade sitt grepp om våra nordliga breddgrader så blev det klart. Och jag är jättenöjd med resultatet.

Pysslandet och renoveringen fortsätter här hemma, men jag har dragit av lite på takten. Jag orkar inte gå på som en skållad geting jämt. Och vet ni kära bloggvänner, det är det bästa av allt... jag kan ta det i min egen takt. För ingen annan bryr sig :)

Jag tänkte ni skulle få hänga med på en tur upp på övervåningen...
OM ni lovar att inte förfasas över de stökiga renoveringsbilderna.

Sängen i mitt sovrum är bäddad med textilier i rött och vitt . Mmmmm me like! Och jag ÄLSKAR att ha kuddar i mängder!

Jag har valt vitt som basfärg i hela huset och bryter av det vita med accenter i rött och svart.

Mitt sovrum med sina gamla tapeter. Jag ska tapetsera om här med vad tiden lider, men just nu får de duga. Jag har inte hittat riktigt det jag vill ha ännu.

På övervåningen vid trappan har den nya väggen kommit upp och väntar nu bara på att kläs med pärlspontpanel. Blir vitt naturligtvis!

Den nya dubbeldörren vid balkongen har också kommit på plats och på dagen flödar ljuset in.

Allt det röda ska också kläs med pärlspont som skall vitmålas så det blir ljust och fint.

Jag lovar att visa efterbilder när det är klart. (SÅ; nu har jag lovat så det gäller att rappa på)

Lägg märke till den piggelingröna väggen i allrummet uppe. Den blir INTE kvar. Här huserar äldsta dottern så hon skall få vara med och tycka till om färgvalet. Jag misstänker att hon vill ha en fondvägg med någon läcker tapet. Kanske svart och det kan jag leva med.

Den här panelen hittade jag under lager med gamla tapeter och masonit. Den är från när huset byggdes, nån gång på 30-talet och den ska jag måla vit. Otippat? Jag tycker det är charmigt att ha kvar sånt här och var. Om man ser till att det smälter in i det övriga. Annars kan det lätt se lika malplacerat ut som en utslagen tand i ett vackert leende mun.

Det var övervåningen så långt. Jag lovar att visa mera sen...